Katarina av Vadstena

Fra Kunsthistorie
Hopp til: navigasjon, søk
Katarina av Vadstena
Katarina trondenes.jpg
Foto: Frode Inge Helland
Dåpsnavn:  Katarina Ulfsdotter
Født:  1331 Ulvåsa i Östergötland
Død: 24. mars 1381 Vadstena
Saligkåret:  1. august 1489
Helligkåret:  1484
Festdag:  24. mars, 2. august Sverige
Vernehelgen:  mot abort
I kunsten:  birgittinernonne eller abbedisse med en lykt i høyre hånd og en bok i venstre hånd, pilegrim med et relikvieskrin, beskyttet av en hjort
Vekten.jpg
Katarina av Vadstena bilder på kunsthistorie


Predella på et Alter i Sankt Nicolai kirke, Arboga. Katarina, Maria og Birgitta av Vadstena
Sidealter fra Trönö gamle kirke Katarina og Laurentius
Relikvieskrin som skal inneholde beinrester og hodeskaller etter Den hellige Birgitta og hennes datter Katharina.
Foto: Britt Storlykken Helland

Katarina av Vadstena (født Katarina Ulfsdotter 1331 eller 1332 på Ulvåsa gård i Östergötland, død 24. mars 1381 i Vadstena kloster) også kalt Katarina av Sverige var svensk og levde, etter å ha fulgt sin mor sin mor til Roma, i Birgittinerordenens kloster Vadstena fra 25. mars 1375. Hun var datter til Birgitta av Vadstena og Ulf Gudmarsson. Hun er nevnt som abbedisse i Vadstena 18 mai 1375 og 17 juli 1380, men ble aldi formelt valgt eller innvidd til det. I 1343 eller 44 ble hun gift me ridderen Edgard van Kyren (død 1350 eller 51). De fleste opplysningene om Katarina er kjent gjennom en biografi skrevet av generaqkonfessorn i Vadstena Ulf Birgersson. Den ble skrevet i 1426 eller 27.

Liv og virke

Katarina var den fjerde av Birgitta og Ulfs åtte barn, og hun bodde på foreldrenes gård til hun var 4-5 år gammel.Birgitta skal ofte ha tatt henne og søstrene med for å besøke syke. Da moren ble kalt til tjeneste hos kongen, ble Katarina oppfostret av abbedissen i Risberga kloster. Dette var et Cistercienserkloster. Da Ulf og Birgitta foretok en pilegrimsreise til Santiago de Compostells ble Katarina flyttet over til et domikanerinnekloster i Skänninge.

Ulf, katarinas far, var syk etter ferden og tilbrakte resten av livet i Alvastra kloster. Birgitta gav da bort mye av de hun eide og dro til klosteret der hun fikk et rom. Hun var ikledd drakten til en fransikanerinne.

Katarina ble i ung alder gift med den Egard Lydersson van Kyren. Inspirert av tidens jomfruelighetsideal overtalte hun sin ektefelle på bryllupsnatten til å respektere hennes jomfrudom, noe han også gjorde. De skal ha sovet på gulvet på hver sin side av sengen, også om vinteren.

I 1349 påbegynte Birgitta sin pilegrimsferd til Roma, og Katarina fulgte etter året senere. Kort tid etter kom budet om maken Egards død. Da Katarina ville reise tilbake til Sverige overtalte moren henne til å bli i Roma. Birgitta og Katarina levde et klosterliknende liv i fattigdom og felles bønn i Roma.

Etter Birgittas død i 1373 førte Katarina sin mors støv i triumf tilbake til Sverige.

I 1375 vendte Katarina tilbake til Roma for å få Birgittinerordenens regel bekreftet og for å utvirke sin mors helligkåring.

Liksom sin mor skal Katarina ha mottatt himmelske åpenbaringer. Den siste tiden i Vadstena var Katarina svært syk. Hun døde ifølge Vadstena klosters minnebok den 24. mars 1381. Tre biskoper forrettet i hennes begravelse, og mange overnaturlige tegn ble bevitnet ved hennes grav. Pave Innocens VIII tillot i 1484 Katarinas kult for Sverige.

Den høytidlige skrinleggningen, som svarte til dagens saligforklaring, ble holdt i Vadstena den 1. august 1489. Hun feires den 24. mars i den romersk-katolske kirke, og den 2. august i Sverige. skrinet finnes i Vadstena klosterkirke

Kult og Mirakelberetninger

Katarina av Vadstenas kult var i begynnelsen hovedsakelig konsentrert om Vadstena koster, men spredte seg så til omliggende områder.

I 1477 ble granskningene rundt Katarinas mirakel avsluttet. Flere av Katarinas mirakelberetninger handler om barselkvinner og kvinner som reddes til liv. Forløsninger var risikofylte for både mødre og barn, og redselen var stor. Derfor var det vanlig å vende seg til en helgen om fødselen ble vanskelig.

Andre mirakel er også knyttet til helse og død. En døv skal ha fått hørselen igjen. En som hadde dødd sv sitt sår skal ha fått livet igjen. En død gutt fikk nytt liv. En som ble skadet av en stør fikk nytt liv.

Sitat En kvinna i Vadstena hade fött tretton barn och hade svårt att få de minsta att dia. Fadern kände stor irritation mot hustrun eftersom var tvungen att lejda ammor åt barnen. Han vållade henne stor smärta med de smädande och förolämpande ord han kallade henne för. Kvinnan bad till Katarina om hjälp och mjölken rann då till och barnet började dia. Både modern och fadern brast då ut i gråt av lycka och tackade Gud och Katarina. Sitat
Sitat År 1470 hyste en hustru i Söderköping många hjärtekval för sin mans sjukdoms skull. Denne låg nämligen ett halvt år till sängs och var så svårt sjuk, att det ej var hopp om hans liv. För att lösa sorgens band lovade hon fru Katarina en man av vax samt andra fromma verk och tjänster. När hon gjort detta samt fullgjort en pilgrimsfärd, förändrades hans sjukdom till det bättre, och inom kort återgavs honom hälsan. Hon hembar oändligt lov åt Gud i hans tjänarinna fru Katarina. Vittnen äro Birger Svensson och Peter Ingevaldsson. Sitat
Sitat En hustru beskrivs hysa hjärtekval för sin sjuke makes skull. När allt hopp verkar vara ute ber hon till Gud och Katarina för att befria sig från sorgens band. Mannens sjukdom börjar då ge vika och han blev snart frisk. Hustrun framförde sin eviga tacksamhet till Gud. Sitat
Sitat En kväll år 1470 skickade Peter Larsson i Linköping sin dotter ur staden ut på fältet för att föra hem hans gäss. Helt plötsligt blev hon ansatt av en så svår sjukdom, att hon förlorade både förståndet, sinnena och talförmågan. Det var intet hopp om hennes liv, ty tydliga dödstecken framträdde. Därför bådo hennes fader, moder och vänner knäböjande Pater noster och Ave Maria till ära för den heliga Birgitta och fru Katarina, hennes dotter, och de gjorde ett särskilt löfte, att flickan, såframt hon undsluppe döden och bleve frisk, skulle besöka fru Katarinas grav med sin offergåva och vax. Efter löftets avläggande började flickan röra sig och sedan tala, och inom kort tillfrisknade hon helt. Hon kom med sin offergåva till fru Katarinas grav, och prisade inför alla den barmhärtighet, som Gud visat henne genom denna frus förböner och förtjänster. Att detta underverk är sant veta många både i Linköping och i Vadstena och särskilt Lars Ulfsson och hans hustru samt Telseca, hennes moder. Sitat

Mange av berettelsene inneholder en lovnad om offergave, votiv, og pilgrimsferd til Vadstena kloster som hadde relikviene. I de fleste beretninger er ikke det presisert hva gaven skulle bestå av, men om det er det er voks ofte lovet. Voks var noe en brukte mye av til lys i kirkene.

Fremstillinger

Katarina fremstilles som birgittinernonne eller abbedisse med en lykt i høyre hånd og en bok i venstre hånd eller som pilegrim med et relikvieskrin. På avbildninger blir hun beskyttet av en hjort, og dette kommer av en hendelse hvor hun ble antastet av en romersk adelsmann, men ble reddet fra hans kjærlighetssyke tilnærmelser av en hjort.

Noen ganger avbildes hun med hjorten under kappen. Dette viser til en gang da hun var ute på jakt med sin mann, da en hjort som ble jaget av hunder, søkte tilflukt under kappen hennes og ble reddet. Noen avbildninger viser henne idet hun tilber den hellige hostie, som hun ikke kunne motta på dødsleiet. Hun anropes mot abort.

Litteratur

Eksterne lenker